Varit sjuk i magsjuka i dagarna tre. Värsta magsjukan i mannaminne. Kräkts och haft kramper som jag ärligt trodde skulle döda mig.
Min sambo som jag först förkastade i arvet (ironi) då han var och tränade istället för att ta hand om mig, är förlåten och tillbaka på mitt anrika arv (verkligen ironi).
Någon som däremot låg nästan klibbigt (och ovanligt) nära mig när det var som värst är killen till höger. Jag t.o.m. stötte bort honom ibland när jag kved mig av smärta men han tryckte sig nära mig. Det är som att han visste att matte behöver honom som mest just nu. Mitt lilla kärlekshavregryn..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar