Är inte överförtjust i finska Pentik's övriga design men en del lyktor, pallar och skålar kittlar mig. Denna pall/förvaring är enkelt snygg. Jag köpte en skål, ljusvas (som säljs utan lock) av denna design, ca 35 cm hög för 25 euro.
tisdag 28 februari 2012
Back (in black)
Nästan exakt 2 år senare är jag tillbaks i mitt eget lilla (fo)rum. & det känns bra! Denna gång ska jag med allvar försöka vara mer aktiv. & det för min egens skull, som jag kanske nämnt. Låter kanske som en märklig ekvation: varför jag väljer att skriva öppet på "linjen" om det är för min egens skull. Men saken är att jag fört dagbok sedan jag lärde mig skriva ända fram t.o.m. gymnasiet (var med i radio P4 just av den anledningen en gång). Efter det har det varit sporadiska anteckningar i word & almanackor. Så nu känns det som det naturliga, nästa steget att skriva i egen liten blogg.
För mig är skrivandet förlösande. Nya reflektioner och synsätt föds under skrivandet. Nya tankar som kan hjälpa, lugna men också peppa och ge styrka. Sen är det helt enkelt bonus om någon, någonstans, någongång kanske känner igen sig i mitt, kanske känner sig hjälpt eller nåt. Som sagt: bara bonus.
Nog sagt om det! 2 år har det som sagt gått och en del saker har förändrats drastiskt medans andra står och väntar på sin tur. Jag har varit på många turer i Kalix och Sunderbyn på operationer och hormonbehandlingar för mina cellförändringar och försök till att bli gravid. Plus minus noll känns det som ibland. Ekonomin har oxå varit ansträngd och allt jag kan säga är att jag haft mardrömmar och rädslor av de slag jag inte kan jämföra med något annat i mitt liv. Men inget ont utan något gott är & förblir min livsfilosofi! Efter allt vi gått igenom så har vi fått klartänkta lärdomar och djupare relationer. Vi har lärt oss om livsvärderingar (känslor, tankar och fysiska saker), tiden, & relationer; vilka som stöttar en och inte i motgångar. Och då menar jag självklart det känslomässiga stödet! (Hade & har ALDRIG förväntat mig heller något annat.) Men även i den situationen har jag insett något, hittat något gott av det onda: att det jag förlorat i en del relationer har jag vunnit i andra. Så nu ser jag klart.
För mig är skrivandet förlösande. Nya reflektioner och synsätt föds under skrivandet. Nya tankar som kan hjälpa, lugna men också peppa och ge styrka. Sen är det helt enkelt bonus om någon, någonstans, någongång kanske känner igen sig i mitt, kanske känner sig hjälpt eller nåt. Som sagt: bara bonus.
Nog sagt om det! 2 år har det som sagt gått och en del saker har förändrats drastiskt medans andra står och väntar på sin tur. Jag har varit på många turer i Kalix och Sunderbyn på operationer och hormonbehandlingar för mina cellförändringar och försök till att bli gravid. Plus minus noll känns det som ibland. Ekonomin har oxå varit ansträngd och allt jag kan säga är att jag haft mardrömmar och rädslor av de slag jag inte kan jämföra med något annat i mitt liv. Men inget ont utan något gott är & förblir min livsfilosofi! Efter allt vi gått igenom så har vi fått klartänkta lärdomar och djupare relationer. Vi har lärt oss om livsvärderingar (känslor, tankar och fysiska saker), tiden, & relationer; vilka som stöttar en och inte i motgångar. Och då menar jag självklart det känslomässiga stödet! (Hade & har ALDRIG förväntat mig heller något annat.) Men även i den situationen har jag insett något, hittat något gott av det onda: att det jag förlorat i en del relationer har jag vunnit i andra. Så nu ser jag klart.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)