Förra lördagen fick jag mannen i huset att hjälpa till med lite ommöblering. Ett högt vitrinskåp i köket flyttades ut i vardagsrummet och en byrå från vardagsrummet flyttades till köket. En timme tog flytten av skåpen och allt inuti. En timma! och så har jag tänkt på det i ca tre ÅR.
Sjutsingen liksom! Vad väntar man på när det bara är att pröva! Funkar det inte så är det ju bara att flytta tillbaka.
Men jag vet att jag blir begränsad av min sambos pessimism. Han är den eviga pessimisten, till det mesta här i livet. Men vad sa han idag? Jo: "Va bra det blev!!"
