För någon veckan sedan när jag och min sambo satte upp en hängare i hallen så lovade jag honom dyrt och heligt att den skulle få hänga där i många ÅR framöver. Det var mitt löfte.
Men vad händer?
Vad händer? Jo, plötsligt en dag står jag där med en turkos, så mycket mer perfekt hängare i min vänstra hand och skruvdragaren i ögonvrån. Och den som känner mig rätt vet att jag både är högerhänt och inte kan låta bli! Jag kan bara inte.
Swich, swich och sekunder före sambon kliver in från jobbet och bilen så är mitt dyra och heliga ut ur dörren och hängaren bytt. Han märker inget. Inte då, inte nu.
Jag är en dålig människa, jag vet. Jag kan inte lova NÅT när det gäller hem och hushåll! Jag har gjort dåliga val tidigare i mitt liv, ja det har jag! men de reflekteras inte en millimeter idag. Det är det här med hemmet då.. Är extremt otålig och kräver förändring så ofta att den vanliga människan skulle bli galen. Men som sagt, TUR att min sambo inte "ser" det så ofta som jag själv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar